Jag förstår (…..eller gör jag egentligen det….?)

Jag förstår. Så många gånger jag sagt det när jag fått något berättat för mig. Fast gjorde jag egentligen det? Nej, är det enkla svaret. Efter allt vi varit med om, kommer jag vara väldigt försiktig med att använda dessa ord. Jag kan omöjligt förstå någonting om jag inte upplevt det själv. Däremot kan jag försöka förstå. Som Filip sa till Micke och mig några dagar efter att Meja dött. ”Ni har inte en aning om hur det är att vara barn och bli av med sin lillasyster”. Mitt i prick Fille! Jag har inte en ANING om hur det känns. Vår kloke son sa samma sak till sin morfar, för att fortsätta meningen med ”…..och jag vet inte hur det är att vara morfar och bli av med sitt barnbarn”. En mening som säger så mycket. Varför göra inlägget längre?

Trevlig helg till er alla!

 

11 april 2013                                                                                                                                                                                                          En tandhygienist och en tandläkare var idag inne och presenterade sig. De kommer komma regelbundet för att titta till dig då du framöver med största sannolikhet kommer få mycket ont i munnen pga sår och blåsor. Det är svårt att föreställa sig hur allt kommer bli och  tur är nog det Meja. En dag i taget. När man ser dig nu så är det svårt att förstå att du har denna allvarliga allvarliga sjukdom. Svullnaden i ansiktet har lagt sig och du har börjat få krafter tillbaks. Du har ännu inte orkat stå på dina ben, så ont har du men nu har du ju smärtlindring så det är inte alls så kraftiga smärtor som dagarna innan vi kom hit.

Pappa hämtade brorsan vid 14-tiden,  så var de nere och besökte lekterapin för första gången. Det är ju nästan som en förskola fast här på sjukhuset. Idag var där en teater, Spöket Laban! Filip hade från förskolan med sig Lilla My (alltså en docka…..) och hennes resedagbok. Lilla My ska vara med honom ända tills på måndag. Åter på förskolan kommer dagboken läsas upp på samlingen! Spännande!!!!!

Vi älskar dig Loppan!

 

Annonser

10 thoughts on “Jag förstår (…..eller gör jag egentligen det….?)

  1. Maria, tack för att du skriver och delar med dig av det ofattbara som du och din familj gått igenom. Dina texter berör och känns i hela hjärtat. Stor kram Jenny

  2. Det är nog närmast omöjligt att förstå hur det känns att ha gått igenom det ni gjort och fortfarande gör Maria. Men när man delar med sig av sina upplevelser så får andra i alla fall en chans att försöka förstå de känslor och tankar man har, precis som ni nu gör genom denna blogg. Det förändrar kanske inte direkt någonting men att känna att det finns medmänniskor som sträcker ut sina händer till en när det känns svårt är ett viktigt stöd på vägen. Tänker på er varje dag❤️

    • Tack Ewa. Nej det är omöjligt att förstå,men som vi pratat om – det är tur att vi inte kan förstå allt, livet skulle bli jobbigt att leva om man kunde sätta sig in i alla hemska scener som kan utspela sig. Kram till dig

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: