Det finns bara ett svar och en väg

”Det finns bara ett svar och en väg” – så avslutades förra årets dagboksanteckning av mig. Både svaret och vägen blev FEL.

Filip gick idag sin första skoldag. Ja, eller förskoleklassdag. Ett sådant långt och krångligt ord…..Nollan, säger man så längre!? Han hade haft en fin dag och han tyckte han blev hämtad på tok för tidigt vid 15.45. Försöker förklara för honom att han ska gå på den skolan i 7 år, så han kommer hinna leka med allt som finns där…….Men hellre att det är så än att han inte vill dit – han har varit GLAD berättar pedagogerna. Om ni visste hur skönt det känns.

 

Söndag 18 augusti 2013

Även inatt sov jag inne hos brorsan och pappa hos dig. Du sov gott fram till en stund innan ssk kom på morgonen och när du vaknade var tu tyvärr lika ledsen/arg som igår…..Vi kunde inte hjälpa dig, utan fick tyvärr hålla fast dig medans de gav dig medicinen. Fille vaknade när du skrek, men han låg kvar inne hos sig tills ssk hade åkt – du har en fantastiskt storebror Meja…..

Det blev några få skedar yoghurttill frukost idag. Du har ätit lite sämre några dagar nu.

Pappa och brorsan stack till fotbollsskolan som började idag och det regnade MASSOR på dem. Brorsan hade varit jätteduktig sa pappa, lyssnat och varit koncentrerad som tusan – härligt. Du och jag var hemma och lekte; vi byggde massa torn, lekte med smurfar mm. Så fick du movicol av mig, en hel påse även idag.

Till lunch åt du några pastabitar och sen ville du sova middag, vilket du gjorde i 1,5 timme. Pappa låg hos dig ett tag och sedan jag då Fille ville ut och cykla med pappa. De tog sig ända ner till där vi brukar mata fåglarna på vintern!!!! Inte dåligt!!! Han var så STOLT när han kom hem.

Eftermiddagen gick, det blev endel tvättande inför morgondagens sövning. Lakan måste ju tvättas, du och vi måste ha rena kläder på oss. Det fick bli pizza till middag  då orken inte finns idag……alla andra gånger har vi njutit av att varenda stund vi fått tillsammans hemma, men denna gång är det annorlunda. 8 nätter hemma borde vi ju jubla över……men nu inväntar vi ett väldigt avgörande besked igen. Efter pizza (du åt en liten bit iallafall!) och välling var det dags för hibiscrubdusch. Du stod och skakade, men du är så TAPPER!!!!! Vi såg att det var lite blod vid cvk-ingången och det känns som om den är ”lite längre ut” än innan……får be dem kika imorgon när du är sövd.

Du somnade gott bredvid pappa och Fille somnade ett tag därefter bredvid pappa och mig – det var trångt i hans säng 😉

Strax innan sköterskorna kom vid midnatt barjsade du lite – skönt då det ju var ett tag sedan.

Imorgon kör vi Meja – det finns bara ett svar och en väg!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: