Filips kärlek till syrran

”Mamma, är det okej om jag älskar Meja mer än er!?”. ”SJÄLVKLART Filip”. ”Bra, för det gör jag – jag älskar Meja mest i världen. Jag saknar Meja så mamma”. ”Jag också älskade prins”.

Vissa stunder hatar jag cancern mer än mest…….

 

 

Lördag 5 oktober 2013

Hade en, för mig, ny nattsköterska inatt – hur gullig som helst. Vid 00.30 kräktes du, somnade sen gott. 2.30 var det dags igen och då fick du medicin mot illamående. Sen sov du gott fram tills 8.15, då låg du på höger sida och sjönk rejält i pox. La dig på rygg men då behövde du kräkas. Sen var det ett antal kräkningar på förmiddagen. Blodtrycksmedicinen fick du inte behålla……Nu sitter du i fåtöljen och får trombocyter. För ett tag sedan sprutade jag inte 10 ml välling – en väldigt mild som en dietist skrivit ut. 

Pappa har kommit hit, då det är dags för CT om cirka en timme. Fille är hos Siri där han kan vara tills kl 17 då de ska bort. 

Dina värden idag är; hb 91, Lpk 1.8, Tpk 29, neutrofila 1.1, crp 50.

När du förut satt och kollade på Saltkråkan, så sa du helt plötsligt ”mamma” – så gjorde du tummen upp mot mig för att sedan ”ge mig näven”, underbara vackra vackra Meja!!!!! Varje liten stund som du har ork och energi, så försöker du på alla vis.

Vid 12 bajsade du och efter bytet och nabik (du har blivit skinnflådd igen) så ville du sova. ”Efter 13” är det senaste budet om när CT kommer att bli – så vi får se vad det innebär……jag hoppas innerligt att det inte drar ut på det, så att vi bägge kan vara med. Fille är ju som sagt var hos Siri och de ska ju bort om några timmar. Finaste Filip som ”skickas hit och dit”……

Nu är kl 14.50 och vi är åter från röntgen. En av sköterskorna var med oss ner och gav dig lite snurrmedicin innan det var dags. Du protesterade lite när vi la ner dig, men sen gick det jättebra. Du ligger ”fast” med huvudet och så åker hela britsen in en bit och så är det som en stor cylinder som snurrar och låter endel. Pappa och jag stod på varsin sida om dig och pratade med dig. Du var GRYM som vanligt Meja. Jag bar dig dit och pappa dig tillbaks – det behövs mer muskler när du fått snurrmedicin då du blir så TUNG! Nu sitter du i sängen och leker med ”magnetklippdockorna” som du fick av Leah! Vi vet ännu inte när vi kan få något som helst svar – TUNGT……

Idag fick vi nya pärlor till ditt supersnöre – 52 nya pärlor sedan den 22/9……..52 pärlor på TRETTON dagar! Det blir i snitt 4 pärlor per dag……får nog ändra till namn från SuperMeja till SuperDuperMeja. Älskade kämpe! 

Jag fick åka härifrån ett tag efter 16 för att hämta Filip. Det var tunga timmar, både för mig och pappa. Vi orkade inte ens äta eller dricka…… Ända tills pappa ringde och sköterskan hade meddelat att CT’n såg bra ut!!!!!! En sådan lättnad!!!! Nu är vi på banan igen och fortsätter kampen! Du är helt otrolig Meja. Du utsätts för det ena efter det andra och du klarar ALLT!!!! Tack för ännu en fin dag, vi älskar Fille och dig mest av allt!

Pyssel

Pyssel

Ord som sedan denna dag förra året pryder vårat hem - ord som är så sanna så.....

Ord som sedan denna dag förra året pryder vårat hem – ord som är så sanna så…..

Mamma-Meja-Ipadmys...... Så gott att få ha henne i knät, se henne le - trots all skit.....

Mamma-Meja-Ipadmys……
Så gott att få ha henne i knät, se henne le – trots all skit…..Det röda på handleden är bara ett coolt ”armband” , den blå nageln släpper snart – liksom alla andra naglar gjorde.

Annonser

4 thoughts on “Filips kärlek till syrran

  1. Läser och läser er blogg och gråter och gråter. Jag har inte kommenterat förut men känner att det är dags.Jag har tack och lov inga egna erfarenheter av barncancer och min tacksamhet är otroligt stor att jag inte har det. MEN alla människor behöver veta om hur mycket de här stackars barnen går igenom. Jag kan inte fatta detta riktigt!! Det är så grymt och så hemskt. Visst är Meja en superhjälte. En fantastisk liten tjej som trots allt hon går igenom ändå har en otrolig kämparglöd och glimten i ögat. Hon har också fantastiska föräldrar och en helt otroligt fin bror. Jag är så tacksam att det finns människor som ni som orkar skriva om hur livet kan se ut med ett så sjukt barn.
    Med önskan om att livet behandlar er mer varsamt i fortsättningen.
    En mormor

    • Tack Monica för din fina kommentar – tack för att du ”gav dig tillkänna”. Det är jättekul att få veta vilka ni är som läser! Det känns bra och rätt att dela vårat liv – när det dessutom visat sig hjälpa många och få många att värdesätta ”rätt saker”…….det värmer i hjärtat och jag är säker på att Meja är stolt över att vi har denna blogg.

  2. ❤ läst om supersnörets innebörd. Vilken kämpe! Känns så orättvist att ni efter allt inte går ha henne hos er. Och att hon inte fick leva ett underbart liv! Storebror vid gravstenen var bland det värsta jag läst… 😦 kram

    • Tack Camilla. Livet är inte rättvist, det har vi lärt oss. Mejas supersnöre visar hur otroligt mycket hon gick igenom…….Storebror vid gravstenen ja, det är så galet så galet……men verklighet för oss och många andra…..Kram tillbaks

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: