Internationella barncancerdagen med fackeltåg

Sist jag skrev var det prinsessans 4-årsdag. När kvällen kom var jag TRÖTT, det gick mer energi än jag hade trott. Så 2 dagar efter var det alla hjärtans dag – ingen dag vi firar stort här hemma, men en dag när tankarna går till nära och kära lite extra. Och dagen efter – internationella barncancerdagen. En dag jag för några år sedan inte visste existerade. En dag som inte borde existera. Men det gör den och den kommer alltid vara en del av oss.

Förmiddagen den 15:e blev en riktig skrotförmiddag. Så tidig eftermiddag begav vi oss in till stan, bilen fullpackad av facklor mm till fackeltåget som stundade. Barncancerfonden Västra och Team Rynkeby anordnade detta och vi samlades på Götaplatsen. Filip var inte alls sugen på att åka in, men vi visste att han skulle träffa flera kändisar där så vi propsade på att han skulle med. Väl inne, så var det fullt ös från början med andra ”Rynkebybarn” och andra kompisar. Så startade fackeltåget och vi hamnade nästan sist i tåget, precis bakom några mistvänner. Förra året hamnade vi bakom dem också, men då visste vi inte om varandra. Men vi kände direkt vi såg dem att ”de  nog varit med om något tragiskt också”. Tyvärr hade vi rätt. Det var ”poliseskort” ner för Avenyen och vi fick i år gå på bilvägen. En buss hamnade bakom oss och i ett annat liv hade jag nog fått lite dåligt samvete och blivit lite stresssad över att vi gick där och bussen fick vänta. I detta livet kände jag bara; Här går vi, vi har mist vår dotter – ni får vänta.

Så kom vi ner till Gustav Adolfs torg. I och med att vi kom nästan sist, så var de flesta marschaller tända och det var så otroligt fint. 300 marschaller tändes, ett för varje barn (i Sverige) som årligen får cancer. Marschallen vi tände, tände vi såklart för Meja också……..så tände jag en extra för en mistvän som inte kunde vara där – för deras Superhjälte till son som nu är hos Meja. Vi var där förra året också, tände marschaller även då. I år var allt betydligt jobbigare. Förra året var vi nog ännu i en dimma, det hade inte gått så många månader sedan Meja dog.

Förra året kände vi inte många som var där. I år gjorde vi det. Kände dessutom igen väldigt många också. Det är så galet. Men skönt. Skönt att ha vänner runt sig när det är extra jobbigt. Vänner från cancervärlden, men i år kom också vänner från den vanliga världen vilket värmde något enormt. 1,5 timme av deras liv som betyder mer för oss än de någonsin kan förstå.

IMG_0572

IMG_0573

Annonser

3 thoughts on “Internationella barncancerdagen med fackeltåg

  1. Så galet att vi träffades här. På ett event som inte borde finnas. Men jag är tacksam över att vi fick gråta tillsammans i år. Och glad över att du tog kontakt efter förra årets tåg. För i detta efterliv är det lättare att vara fler som vet.
    Tack för att är en så fin vän!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: