Mickes dag

I förrgår fyllde vår prins 8. Filip hade en toppendag med firande och flygshow på Säve. Idag är det dags att fira Micke. 42 år. Hur gick det till 😉 För er som hängt med här i bloggen kanske det börjar bli tjatigt; men jag länkar till inlägget jag skrev 14 juni 2014, dryga halvåret efter att Meja dog. Är tacksam över varje dag jag får dela med dig Micke. Tack för att du är min och den bästa pappan till Filip, Meja och nu också till lilla Clara.Vi alla älskar dig oändligt.

https://supermejaskamp.wordpress.com/2014/06/14/nasta-fodelsedag-i-huset-grattis-micke/

image

Hos dig

Älskade Meja. Sitter här hos dig. Snodde några lila syrener hos grannarna som nu står här i en vas. (Du vet att jag får sno hos dem, iallafall nästan vad jag vill. 

Klockan är 18 och det är lördag kväll. Hemma fixar pappa med grillen, Fille leker med grannungar och Clara sitter förmodligen och biter på något (allt ska in i munnen, hade glömt av den biten älskling, eller så gör hon det betydligt mer än vad du gjorde). 

Tidigare idag cyklade pappa och hans grymma grymma teammedlemmar ett lopp på 12 mil. Att få se dem alla rulla in i sina gula kläder och veta att de kämpar så för varenda unge – jag blir så rörd och STOLT, och det är jag övertygad om att du också är. 

Jag undrar vad du gör älskling. Jag vill så gärna tro att du är med din mormor. Jag saknar er så oerhört. Nu har mamma, alltså din mormor varit borta i snart 7 månader. Varje dag pratade jag med henne, nu är det så TOMT. Men som sagt var, jag vill så gärna tro att ni är tillsammans. Att du busar och har det bra med henne och alla dina nya kompisar.

Nu ska jag åka hem och äta, sen blir det nog semifinal i Gladiatorerna om brorsan får välja. Pappa har redan sedan länge annonserat att han kommer se på fotboll på datorn, du vet hur han är……

Saknar dig i varje andetag älskling. Är så stolt över att just jag blev din mamma 💜


 

Time for life!

Time for life – tid för liv. Tid som alla tycker sig ha så dåligt med. Vet ni, tid är det ENDA vi har! Fast det är ju en sanning med modifikation……; i detta nu fightas barn mot cancer och vissa kommer få mycket mycket mer tid, andra kommer snart försvinna från oss. Nu närmar sig sommarlov med allt vad det innebär – avslutningar av alla de slag och en massa trevligheter. För barn och familjer som är mitt i cancerträsket, spelar det ingen roll vilken dag på året det är – för dem handlar det om att ta sig igenom svåra dagar, då märker man knappt om det är sommar eller vinter. Nu på torsdag anordnas Time for life-galan, en kväll med syfte att samla in pengar till barncancerfonden – så att man kan skapa mer TID FÖR LIV. Evenemanget är på Lindholmen event och nöjen här i Göteborg. Från klockan 17 och framåt (man kan givetvis droppa in under kvällen) får du ta del av föreläsning, musik, mat, magi, en auktion där du kan ropa in saker som är svåra att hitta i handeln…..samt så är det premiär av musikfilmen ”Time For Life”. Då det är premiär denna kväll, har jag givetvis inte sett filmen – men jag vet att vår älskade Meja kommer vara med i den. Mannen som gjort denna film är densamme som de senaste 5 åren gjort låtarna till insamlingsstiftelsen för Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus. Har ni förresten inte hört dessa, så finner ni dem på You tube (sök på Hans Wikkelsö) – kan lova er både leenden och tårar.

Biljetter kostar 395kr/st, familjebiljett 1000kr. Du köper dem via någon teammedlem i Team Rynkeby Göteborg, eller via mig; maria.alphov@gmail.com

Mer info om kvällen hittar du på ; timeforlife.doppio.se

Jag hoppas vi ses!

För varenda unge.....

För varenda unge…..

Älskade unge, du levde VARJE minut fram tills den dag kroppen inte orkade mer.

Älskade unge, du levde VARJE minut fram tills den dag kroppen inte orkade mer.

 

 

 

Mejaträdet 

Ni som hängt med i bloggen vet att det finns ett ”Mejaträd” på förskolan där barnen gick. Ett äppleträd som planterades på bästa sätt (kanske inte på bästa sätt fackmannamässigt men….) av Mejas och Filips alla kompisar.

Ni som inte vet om det, kan läsa om det här; https://supermejaskamp.wordpress.com/2014/04/16/minnesstund-pa-forskolan/

Idag fick jag ett meddelande av en av pedagogerna; Mejaträdet börjar bli grönt. Och givetvis ett bildbevis.

image1(2)

TACK för att ni inte glömmer, tack för att ni låter vår tjej leva vidare hos er.

 

Datum

Jag har få datum från Mejas sjukdomstid i minnet. Jag har skrivit om det förr. Jag mår inte bättre av att gå omkring och tänka på alla vidriga datum då tuffa saker hände. 2 datum kommer dock aldrig falla ur minnet och det är 26/11, dagen hon blev en ängel. Det andra datumet är dagens. 5 april. 5 april för 3 år sedan fick vi bekräftat att vår underbara unge hade AML.

5 april för 2 år sedan startade jag denna blogg och jag vill tacka er alla ödmjukast. Alla fina kommentarer, alla fantastiska mail, kommentarer ”öga-mot-öga”. Ni bär oss framåt i livet utan. TACK.

Nu är timmen sen, men jag känner att jag saknar skrivandet – så jag hoppas jag återkommer snarast.

 

Älskade Mejis, idag fyller du 5……

5 år!?!? Tredje födelsedagen utan dig. Jag undrar så hur du ser ut nu.. Vem du hade varit det vet jag. Innan du rycktes bort från oss hann du visa vem du var. Ni som följt vår resa vet. Du lärde oss så otroligt mycket älskade unge. Gällande det fysiska så är vi tacksamma över att vi har vänner vars barn är så gott som jämngamla med dig älskade Meja – det ger oss en liten ”hint” om hur du hade sett ut…….Hur STOR du hade varit.

Tiden har gått sedan du försvann från oss älskade unge. Nästan 2 år och 3 månader. Men inte en dag har gått utan att vi pratar om och med dig. Din lillasyster har funnits hos oss i snart 6 månader. Det är vi så otroligt glada och tacksamma över. Hon är så fin Meja. Det vet vi att du vet. Filip är precis lika fin mot henne som han var mot dig. Såklart. Han är ju född till att vara storebror. Hon blir mer och mer lik dig och Fille. Vi kallar henne Meja titt som tätt. Precis som vi hade gjort om du hade funnits hos oss…..På samma vis som jag ibland kallar Micke för Filip och Filip för Micke 😉

Jag hoppas att du har det bra, var du än är……och jag hoppas så INNERLIGT  att din älskade, fantastiska mormor är med dig. Inte nog med att vi lever utan dig, vi lever sedan drygt 3 månader även utan henne. Du tar väl hand om henne nu Meja!? Tänk så galet det blev för oss alla älskling. Din fina mormor dog 31/10, alla helgons dag – och även Halloween (jadå, vi gav barnen godis även om vi helst hade velat öppna dörren och skrika ut vad som hänt……). Jag, Clara, morfar och moster Helena var hos mormor hela dagen för att sedan möta upp pappa och Fille hos dig där vi tände massa ljus. Jag saknar er både så oerhört. Förstår inte att jag orkar stå upp utan er, men på något vis gör jag det.

Ja du Meja. Tiden har gått, som jag skrev – och vissa verka tro att ”allt väl är bra nu”. Dels att tiden gått men framförallt kanske för att Clara är hos oss. Visst, tiden gör sitt Meja – så är det. Sorgen är annorlunda – tack och lov. För tänk om det gjorde så ONT varje sekund som det gjorde i början. Och att Clara är hos oss är helt fantastiskt. Hon tvingar oss att vara på tårna hela tiden, hon ler och skrattar  och är lyckligt ovetande om hur livet kan sätta en på prov. Men inte på något vis att hon ersätter dig. Varken för pappa eller mig eller Filip. Din fina storebror kan mysa järnet med Clara  och i samma andetag säga hur mycket han saknar DIG.

I varje andetag är du med oss. Vi kämpar Meja. Varje dag får vi ta beslutet att LEVA utan dig. Dessutom kämpar vi mot barncancer ” i stort”. Pappa är ju, som du vet, kapten i årets Team Rynkeby Göteborg och vi andra 3 hejar på allt vad vi kan.

Här nedan är kort på dig älskling. 1-årsdagen och 2-årsdagen…….

IMG_8426IMG_9875

Vi älskar dig oändligt Meja, Linnea, Maria Alphov. Grattis på 5-årsdagen.

 

 

Julaftonsfunderingar….

Så var julafton över för denna gång…..För två år sedan hade Meja precis lämnat oss. Iår har min mamma, barnens fantastiska mormor, just lämnat oss. Skrev ju för en tid sedan att cancermonstret var nära oss igen. Och återigen tog monstret en fantastiskt människa ifrån oss. På mindre än två år har vi förlorat Meja, min mormor (92 år, så det är ju livets gång – men det är likväl en stor förlust och en stor sorg och saknad) och min mamma. Som Filip sa på kvällen då mamma dött; ”Mamma, det är ju inte klokt. Din dotter, din mormor och din mamma. Min syster, min gamlemormor och min mormor – på så här kort tid?! Det känns som om alla bra människor bara dör”. Vad säger man?! Det går ju inte att säga emot honom. Tre fantastiska damer som betytt otroligt mycket för oss. Hur syskonen var mot varandra vet ni redan. Vad gäller de andra två så hade Fille en så fin relation med sin gamlemormor och relationen med mormor går nästan inte att beskriva. Mamma och pappa var hans trygghet utanför vårat hem. Min relation till mamma kräver ett helt eget inlägg…..

Igår när Filip skulle sova, alltså på julaftonskvällen, så sa han; ”Mamma, pappa är ju äldre än dig. Då borde han ju dö före dig. Förhoppningsvis gör han det. För om du dör före honom, så betyder ju det att du fått cancer”. Inte ett ord om alla fina julklappar utan prat om cancer?!?! 

Ibland blir jag så ARG så jag vill sparka och slå sönder något. Gör det också, kanske inte slår sönder något – men blir ARG. Det är skönt med en urladdning då och då, men vet att det inte gör någon skillnad för oss. Meja eller mamma kommer inte tillbaka för det (älskade mormor, man kan inte leva för evigt – så dig tar jag inte med i detta resonemanget. Saknaden efter dig är mer uthärdlig. Du hade ett långt fint liv och jag fick 37 år med världens finaste mormor). Det enda jag kan göra nu är att aldrig någonsin sluta kämpa, att aldrig sluta engagera mig i den tuffa kampen mot barncancer. 

Älskade Filip. Av hela mitt hjärta önskar jag att du inte behövde bära på det bagage du har. Att du inte hade förlorat så många NÄRA på så kort tid.  Älskade Clara. Så fint att mormor och du hann träffas. Så galet att du ska växa upp utan både henne och din syster……Men din bror och vi kommer hjälpa dig lära känna dem ändå, det lovar vi-det vet du…..

%d bloggare gillar detta: